Höjdsättning av tomt – checklista för avvattning och fall

Rätt fall på tomten för säker avvattning

En genomtänkt höjdsättning av tomten minskar risken för fuktproblem, sättningar och stående vatten. Här får du en praktisk genomgång av hur du planerar fall, väljer material och kontrollerar att avvattningen fungerar. Guiden passar både villaägare och fastighetsförvaltare.

Grunderna i höjdsättning och vattenhantering

Höjdsättning (även kallat nivåplanering) handlar om att bestämma marknivåer så att regn- och smältvatten leds bort på ett kontrollerat sätt. Fall betyder hur mycket nivån sjunker per längdmeter, till exempel 1:20 (5 procent). Rätt fall från huset ut i trädgården är grunden för en torr och hållbar utemiljö.

Om vatten blir stående nära husgrund, gångar eller uppfarter riskerar du fukt mot grundmur, frostskador, ogräs i fogar och spårbildning. Enligt Boverkets byggregler ska dagvatten hanteras så att byggnader och tomt inte skadas. Praktiskt innebär det att du antingen infiltrerar vattnet i marken eller leder det till godkänd dagvattenlösning.

Planera utifrån huset och höjdsystemet

Börja med att bestämma en nollpunkt (referenshöjd), ofta färdigt golv inne eller överkant sockel. Sätt ut höjder för alla kritiska punkter: fasadliv, entré, garageport, gångar, brunnar och tomtgränser. Arbeta sedan med laser, slangvattenpass eller rätskiva för att säkerställa fall mellan punkterna.

Från huset: minst 1:20 (5 %) de första 2–3 meterna bort från fasad. Det skapar en säker zon.
Gångar och altaner: 1:50–1:100 (1–2 %) beroende på beläggning och komfort.
Uppfarter: 1:40–1:80 (1,25–2,5 %) för att klara regn utan att kännas lutande.
Brunnar/rännor: placera dem i naturligt lågpunktsläge, minst 10–20 mm under angränsande yta.
Stuprör: planera för ränndal, ränna eller ledning till dagvatten, svackdike eller stenkista.

Undvik att leda vatten mot grannen eller ut på trottoar. Finns kommunalt dagvattennät gäller deras regler; annars behövs lokal omhändertagning (LOD) via infiltration eller fördröjning på den egna tomten.

Material och lager som leder bort vatten

Olika jordarter hanterar vatten olika. Lerjord dränerar långsamt och kräver ofta dränerande lager och uppbyggnad. Sand och grus släpper igenom vatten bättre. Ett kapillärbrytande lager (till exempel makadam) hindrar fukt från att vandra upp.

Geotextil (enligt AMA Anläggning): separerar jord från bärlager och minskar risken för sättningar. Välj rätt klass för markens stabilitet.
Kapillärbrytande lager: makadam 8–16 eller 16–32 mm under altaner, plattor och grusytor.
Bärlager: krossmaterial 0/32 eller 0/63 packat i omgångar för bärighet och jämnt fall.
Ytlager: marksten, asfalt, stenmjöl/grus, eller jord för gräsmatta. Anpassa fall och kantstöd efter material.
Dagvattenlösningar: dräneringsrör med sandfångsbrunn, linjeavvattning (rännor), svackdike, stenkista eller regnbädd. Stuprör kan kopplas till brunn med sandfång eller utkastare till ränna.

Vid risk för frostlyftning är väldränerade lager extra viktiga. Kantstöd håller ytor stabila och skyddar fall mot att “flyta ut”.

Arbetsgång steg för steg

En strukturerad process minskar fel och omtag. Följ stegen nedan och dokumentera höjderna under arbetet.

Förarbete och mätning: Markera nollpunkten och alla delhöjder. Mät in tomtens befintliga lutningar. Planera vattenvägar, brunnar och var massor ska tippas.
Grovschakt: Ta bort matjord där hårdgjorda ytor ska vara. Spara matjord separat för återläggning. Håll säker släntlutning i schakt.
Dränering och ledningar: Lägg geotextil mot undergrunden, dra dräneringsrör med rätt lutning och placera brunn/sandfång i lågpunkt. Testa att vatten rinner genom systemet.
Bärlager och fall: Lägg bärlager i omgångar, forma rätt lutning och packa med vibroplatta eller vält. Kontrollera fall efter varje lager.
Ytskikt: Lägg ut makadam/stenmjöl som sättlager, justera fall och montera beläggning. För gräsmatta, lägg åter matjord med svagt fall bort från huset.
Finjustering och skydd: Montera kantstöd, täta mot fasad med gruszon och stänkskydd. Sätt galler i rännor och lock på brunnar.
Funktionsprov: Spola vatten från stuprör och höga punkter. Säkerställ att inget blir stående och att vatten når avsedda brunnar/svackor.

Kontroller, egenkontroll och vanliga kvalitetsprov

Små avvikelser i fall ger stora effekter när det regnar. Lägg tid på mätning och dokumentation.

Fallkontroll: Använd laser eller 2–3 m rätskiva och kil för att verifiera lutning i procent eller 1:x.
Packningskontroll: Packa bärlager i tunna skikt. Räkna överfarter och gör ett enkelt fototest (ytan ska inte ge efter).
Infiltrationstest: Gräv en provgrop, fyll med vatten och mät hur snabbt nivån sjunker. Långsam sänkning kräver mer dränerande lager eller fördröjning.
Brunn och ränna: Kontrollera att sandfång sitter rätt, att galler är plant och att utlopp inte är blockerat.
Egenkontroll: Fotografera lagerföljd, mätfall och rördragning. Notera höjder i en enkel skiss för framtida service.

Håll koll efter första kraftiga regnet. Små “sjöar” kan justeras med punktdrän, extra ränna eller omdraget fall där det är möjligt.

Säkerhet och löpande skötsel

Schakta säkert: kontrollera kablar och ledningar innan du gräver. Slänta schakt eller använd stöd vid djupare hål. Kör maskiner med gott siktläge och använd personlig skyddsutrustning. Håll avstånd till trädens rötter för att undvika instabilitet och skador.

För underhåll, rensa sandfång och rännor varje vår och höst. Spola dräneringsrör via spolbrunn vid behov. Fyll på sättningar med kross och justera fogar. Led bort snö från fasad och stuprörens utkastare så att vårfloden inte pressar vatten mot huset. Kontrollera kantstöd och fogar efter tjällossning, och åtgärda sprickor tidigt.